Lars Pedersen Rakstangs föräldrar?

[gj11632]

Er det någon som vet vilka som var föräldrar till Lars Pedersen Rakstang, gift med Karen Larsdatter Kaneström. Dessa fick sonen Peder Larsen Rakstang (f 1781). Vad jag förstår så vare Karen gift två gånger och i andra giftermålet med Peder Christiansen Rakstang fick hon sonen Lars Pedersen Rakstang (f 1792)

Vänliga hälsningar Peter Halse, Sverige

[Helge Bjerkevoll]

Familien i 1801

http://digitalarkivet.no/cgi-win/WebCen ... 88525#ovre

[gj11632]

Tack för snabbt svar

Den Lars Pedersen Rakstang, vars föräldrar jag söker, är enligt mina uppgifter far till Peder Larsen Rakstang som benämns "konens uaegtes sön" i 1801-teljinga.

Är det någon som vet mer?

[Erling Myrbostad]

Hei,

slo opp i bygdebok for Staumsnes, men der står det bare at han er uekte sønn til Karen, og at faren skal være en Lars. Jeg finner Peder Larssen konfirmert i Halsa i 1797, da er han 16 år, står det i kirkeboka. Så dette bekrefter et fødselsår i ca 1781. Desverre gikk kirkebøkene fra før 1784 tapt da Stangvikkirka og prestegarden brant, slik at en stort sett er henvist til skifter for å finne noe mer.

mvh Erling

[gj11632]

Hej,

Jag tackar för visat intresse och för informationen. Det råder nu inget tvivel om att Peder Larsen Rakstang och dennes fader Lars Pedersen Rakstang är mina förfäder i rakt nedstigande led. Jag skulle uppskatta om någon kunde beskriva det bästa sättet att göra flera och djupare efterforskningar om vilka som kan vara Lars Pedersen Rakstangs föräldrar. Vem kan jag kontakta eller vad skall jag besöka? Jag vet att man ibland får ge upp, men jag är inte där än.

mvh Peter Halse

[Tore Kristiansen]

Hvilken kilde har du for at Peders far het Lars Pedersen Rakstang?

Det eneste som bygdeboka og FT1801 forteller er at faren til Peder må ha hett Lars, men hvilket farsnavn han hadde og hvor han bodde, står det ikke. Men du har kanskje en kilde som forteller mer?

Hvis du ikke har det, kan jeg foreslå tingbøkene. På den tida da Peder ble født, var det straff for å få barn utenfor ekteskap. Disse sakene kom opp på tinget. Tingbøkene ble lagt ut denne uka. Men som du ser av oversikten over tingbøker fra Nordmøre, mangler det ei bok 1775-1782. Kanskje straffen som Karen og evt. Lars fikk, står i tingbok nr. 27 for Nordmøre. Den tingboka starter 1. oktober 1782.
Hvis Lars var soldat, slapp han straff hvis han ikke hadde hatt for mange leiermål tidligere.

Det står ikke register i disse tingbøkene, men Rokstong hørte til Halse tinglag, og du kan konsentrere leitinga di der det er referert fra møter i Halse tinglag.

Straffen Karen og evt. Lars måtte betale står i sikt- og sakefallsregnskapet for Nordmøre fogderi. Det kan være at du finner noe der. Da må du til Statsarkivet i Trondheim for å se i fogdearkivet, eller i Riksarkivet i Oslo som har de reviderte fogderegnskapene.

[gj11632]

Hej,

Den information jag utgår ifrån är ett släktträd som gjordes av en släkting i Olso på 70-talet. Jag vet att den damen spenderade många timmar i Statsarkivet i Trondheim, men jag vet inte var hon hittade informationen. Den andra indikationen jag har är ett släktträd från internet som en annan Norrman gjort och där nämns också namnet Lars Pedersen Rakstang som far till Karens barn.

Kan det vara rimligt att den Lars som är fader levde i närheten och att han därför borde finnas någonstans i 1801-teljinga, eller blev han på den tiden tvingad att flytta?
Antalet Lars att söka på är ju trots allt begränsat.

Du har rätt i att detta inte kan kallas "kilder" men för mig är det en viktig indikation.
Tack för dina konkreta förslag hur jag letar vidare. Jag kan bara hoppas att den information jag söker finns i de existerande böckerna.

mvh Peter Halse

[Tore Kristiansen]

Jeg vil også kalle disse som du nevner her, for kilder, men ikke for primærkilder.

Lars trengte ikke flytte fordi han fikk et barn før han ble gift. Det var vanlig å få barn før vielsen på Nordmøre. Foreldrene måtte ta sin straff. Vanligvis vokser barnet opp hos mora. Jeg har ikke undersøkt dette spesifikt, men på grunnlag av erfaring vil jeg si at det er unormalt med en søskenflokk (med voksne) der ingen av dem får et barn før de giftet seg.

Fra unnfangelsen av Peder i omkring 1780 kan faren, Lars, ha rukket mye. Hvis han var tjenestedreng i området, kan han ha dratt hjem igjen. Var han fra området kan han ha dødd tidlig, giftet seg, flyttet på seg.

Det var stor migrasjon i dette området. Det er ikke mange minuttene med båt til Tingvoll prestegjeld eller ut til Edøy prestegjeld. Kvernes prestegjeld og Aure prestegjeld ligger heller ikke langt unna. Kanskje en time med robåt, raskere med seil hvis vinden er fra rette kanten. Det eneste du mangler av prestegjeld på Nordmøre da er Sunndal og Surnadal. De var heller ikke langt unna.
Fosen fogderi og øya Hitra ligger heller ikke spesielt langt unna selv med den tidas kommunikasjoner.

Karen kan ha vært tjenestepike et annet sted, f.eks. i Kristiansund, ved unnfangelsen, og kan ha dratt hjem for å føde sønnen.

Det blir nok vanskelig å finne hvem faren til Peder var, hvis det ikke står i fogderegnskapene. Barn født utenfor ekteskap hadde arverett etter moren men ikke etter faren. Hvis de skulle arve faren, måtte han lyse barnet i kull og kjønn på tinget. Da fikk barnet odelsrett og halv arverett. Det var få som ble lyst i kull og kjønn.