Alfred Rudolf Kjelbrad Olsen f.1843 i Gøteborg

[Frank Arne Gallavara]

leter etter aner til Alfred Rudolf Kjelbrad Olsen f.1843 i Gøteborg. Farens navn er oppgitt som Kjelbrad Olsen.

Oppholdssted i 1874 Holtålen. I FT fra 1875 er familien losjert på Godøien. Flyttet til Moaløkkja ca. 1876. Alfred Rudolf Kjellbra kom fra Gøteborg. Han kom hit under Rørosbane anlegget, og ble gift med Kjersti Nilsdatter Bonesøyen. Kjellbra Olsen, som han gjerne skrev seg, var formann på Kongens gruve ei tid og senere på jernbaneanlegg sørafor. Han døde i Moaløkkja i 1900.

[dn12117]

Hei.

Jeg finner denne på min Emibas CD og jeg finner han i Husförhör, men finner han ikke døpt i Göteborg - så langt.

Post 693796

Kjellblad, Alfred Rudolf
Arbetare (ogift man)

f. 27/4 1840 i Göteborgs domkyrkoförs, Göteborgs och Bohus län (Västergötland)

Utvandrad 31/12 1873
från Obestämd, Angered, Göteborgs och Bohus län (Västergötland)
till Norge

Källa: Husförhörslängd, s. 101

Emibas emigrationsakt: Angered O 1873 003

Onormerade namnformer:

Födelseförsamling: Göteborg Domkyrko

[gj08712]

Har följt Kjellblad i hfl från Angered
AI:11 1873-1880 sid 101 obestämt hemvist – flyttat till Norge 1873 3/12
AI:10 1856-1872
sid 136 Agnesberg obestämt hemvist infl 1870 14/11 – det står (litt d) i kolumnen för födelseort. Hittar inget skannat litt d varken i Angered eller Göteborg.
sid 105 Agnesberg – inflyttad från s 32 1865 1/11
AI:9 1860-1865 hittar jag honom i Rösered Nordgård på sid 31, ej 32,
inflyttad från Heljebo 1863.

Häljebo ligger i annexförsamlingen Bergum
AI:9 1855-1864 sid 88 Heljebo Peder – infl från Torfh. 1860
sid 59 Torvhög Sörgård – utflyttat till Heljebo Peder –62. Då är han
ju bara 12 år. Tycker det står Dg (dräng) framför namnet. Ser ingen annan på sidan
med namnet Kjellblad.

AI:8 1845-1855 sid 60 Torvhög Sörgård - AR Kjellblad står skriven under Enkeman Jonas Andersson f 79. Där finns också ffb(f fosterbarn) Emma Doroth. Jansson f 30.

AI:7 1840-1845 s 59 Torvhög Sörgård – Emma är fosterbarn hos Olaus Jonasson f 14 som är son till Jonas Andersson f 79. AR Kjellblad saknas. Kanske kom han efter 1845 som fosterbarn från Göteborg Domkyrko?

I Personalförteckningar över civila avdelningen i Göteborgs Garnisonsförsamling (AIb:7 1820-1846 över ogifta SVARid C0040477_00060 och 00061)
hittar jag Pigan Inga Cajsa Kjellblad f 1797 27 juli. Det står att hon är gift med Joh. Andersson. Någon koppling till Jonas Andersson f 79 i Bergum tro?
Även pigan Anna Maria Kjellblad f 1810 8 okt.

Då återstår fortfarande att hitta Alfred Rudolf i födelseboken.

[Ann-Kristin Elvsveen]

Hei,

det er et par ting som gjør at det å finne frem i kirkebøker i Gøteborg er litt vanskeligere enn andre steder.

Har kopiert fra Göteborgsrötter: http://www.genealogi.se/grs/index.htm

Före 1883
Vid stadens tillkomst på 1600-talet inrättades två församlingar: Svenska församlingen
eller senare Göteborgs Gustavi Domkyrkoförsamling, som omfattade svenska medborgare,
och Tyska församlingen eller senare Christine församling, som omfattade
utlänningarna i staden. Den tyska församlingen delades 1773 i två församlingar, en
svensk och en tysk. Vidare räknades i samband med Nya Lödöses omdaning till Göteborgs
stads hospital 1627 till Göteborg och kallades Kronohospitalsförsamlingen. Dit
kom att räknas hospitalets anställda och hjon samt jordbruksbefolkningen vid stadens
landerier och på stadens jord. Denna församling bildade före 1712 tillsammans med
Örgryte församling annex till Domkyrkoförsamlingen, efter 1712 utgjorde Örgryte och
Hospitalsförsamlingen eget pastorat. Även Fattighusförsamlingen (tillkommen 1727)
för försörjningstagare vid fattighuset och Garnisonsförsamlingen (tillkommen 1680)
för garnisonens och regementets personal med kyrka i Kronhuset tillhörde Göteborgs
församlingar.

Ingen av dessa fem församlingar omfattade ett bestämt territorium av staden, de var
alltså ej territoriella, utan personella, dvs en persons församlingstillhörighet bestämdes
av hans yrke eller ekonomiska status eller ursprung – soldat/Garnisonsförsamlingen,
fattighjon/Fattighusförsamlingen, tysk/Kristine tyska församling. I övrigt valde man
själv sin församling; naturligtvis spelade bostadens belägenhet roll, men exempel finns
på personer bosatta invid Domkyrkan men skrivna i Kristine eller rentav i Karl Johans
församling, trots att denna inte tillhörde Göteborg förrän 1883.

Dette gjør at man selv valgte hvor man ville døpe sine barn. Altså kunne et barn være født i en forsamling og døpt i enn annen.

[Frank Arne Gallavara]

Hei !

Tusen takk for all hjelp foreløpig.